Gårdagens dokumentär om den romske serben Naim Tahiri som bestämde sig för att få fler romska grundskoleelever att gå på gymnasiet är mycket intressant. SvT För vi har tagit studenten
Det är roligt att se att det går att utmana givna förutsättningar. Undrar dock över tidigare ÖSK-tränarens uttalande om svårigheten att upprätthålla kontakten med Naim på grund av hans kamp för överlevnad… Väntar på en uppföljning både om det uttalandet och om utbildningsnämndens oförmåga att besvara relevanta frågeställningar under två år trots bokad tid på Rådhuset.
Än mer intressant är det för mig när jag i dagens DN läser om hemmasittare. Skolor får kritik för frånvarande elever
Jag har själv varit en engagerad förälder i just Vivallaskolan som dokumentären ovan handlar om. Under ett antal år har jag följt en familj, mina vänner, som slagits hårt för att det yngsta barnet av tre också skulle få en bra skoltid. Min dotter och vännens tre barn har gått i samma skolor och haft samma lärare.
Det fallerade redan på Lundbyskolan trots att den skolan låg i det ”finare” området med då väldigt få nysvenskar. Motsvarande skillnad mellan Tensta och Spånga. Endast en bilväg skiljer områdena åt. På den tiden fanns endast ett litet fåtal bostadsrätter i Vivalla, medan Lundby till största delen består av villor och två bostadsrättsföreningar.
På Lundbyskolan började min kamp för barn med särskilda behov. Stamning och dyslexi är ingen bra kombination för att tillgodogöra sig skoltiden. En annan familj hade också ett barn med dyslexi och hen var årsbarn med det äldsta av mina vänners, ett år yngre än min dotter.
Trots att jag tydligt berättat om makens svåra dyslexi och ärftligheten när dottern började första klass hände ingenting förrän under vårterminen i åk 5. Under tiden förde jag en ojämn kamp för dotterns rätt till en talpedagog.
Trots närdemokratin, vi talar om landets första kommundelsnämnd Vivalla-Lundby, var det oerhört svårt att följa de politiska vägarna med anmälan till Skolverket. Den skulle först hanteras av kommundelen som inte förstod vad de skulle göra. Därför underlät de att agera… Inte gagnade det barnet som var yngre, trots att skolan borde ha lärt sig något av min förda kamp.
I den skolan hamnade mina vänners yngsta och redan i åk 2-3 uppstod de första problemen. Ingen hjälp fanns att få, trots många insatser från såväl föräldrar som andra närstående med god kompetens och egen erfarenhet av barn med särskilda behov och anställning vid två av Örebros flerfaldiga institutioner för människor med särskilda behov. Redan tidigt resonerade vi tillsammans om olika vägar ur problemen och vi förstod att bokstavskombinationer torde vara en del av problematiken. Men som så många gånger för andra barn, det ansågs bero på hemförhållanden… Någon som hört argumentet förut?
1996 hade Vivallaskolan 51 olika språkgrupper enligt dåvarande rektorn. Min modiga dotter vågade tillsammans med mig utmana vuxennormer och agerade som vi önskade att skolan skulle bemöta oss. Hon följde med på samtal med mattelärare, speciallärare och kuratorn tillsammans med rektorn för att få erfarenhet av vikten av det goda samtalet och reella möten kring det som är svårt i livet. På det svarade rektorn genom att försöka lyfta in en frågeställning om att dottern påstods ha ertappats med tjuvrökning… Rektorn namngav läraren som skulle ha ertappat henne så vi frågade senare den läraren som fullständigt tappade hakan. Det blev en kamp i sig att återföra samtalet under mötet till dotterns upplevelser av problem med matematiken.
I den skolan hamnade småningom även vännens yngsta som där blev en notorisk hemmasittare. Till och med polisen avrådde eleven från att vistas i skolan då knivar och andra vapen fanns i klassrummet, vilket var känt av polisen… Vad jag vet saknar eleven avgångsbetyg från grundskolan än idag. Något jag också vet är att eleven är ovanligt skärpt och tar sig fram på olika sätt. Kanske uppfylls hens önskan att småningom bli advokat trots hål i mjukisbrallorna. En frågeställning jag fick för några år sedan.
Min egen dotter är idag behörig matte- och samhällskunskapslärare och jobbar med: Hemmasittare så att de ska få sin rättmätiga utbildning tillgodosedd och anpassad till sina behov. Det blir starka studenter i Vivallaskolan!
https://beritsasikter.wordpress.com/