DN Debatt 2012-10-26 Professionalism nedvärderas i den marknadsstyrda staten
DN Debatt 2012-10-29 En fattig och mekanistisk syn på demokratin
Äntligen börjar debatten handla om väsentligheter! Det är hög tid att ta tag i frågor om kommunernas och landstingens verksamheter. Alltför mycket tid och resurser läggs på att outsourca och leana verksamheterna. Fokus flyttas från offentliga sektorns viktiga särdrag när allt ska utföras lika det privata näringslivet.
Egen erfarenhet visar att man silar mygg och sväljer kameler. En ekonomienhet la minst 80 % av resurserna på att hantera flöden som ibland handlade om 15 kr per transaktion. Den externa, lagstadgade redovisningen, som till slut landar i Borgs knä och förväntas ha rimlig kvalitetssäkrade siffror, var satt ur spel.
Tjänstemännen hänvisade glatt och oreflekterat till att ”politikerna vill ha det så här, det vill inte vi tjänstemän”. Att problemet kanske låg hos tjänstemännen som inte lämnade politikerna korrekta och faktaunderbyggda beslutsunderlag, föresvävade dem inte.
Att lägga allt ansvar endast på politikerna är att göra det väl enkelt för sig. Istället önskar jag en tydligare debatt om kommuner och landstings olika särdrag. Vi måste absolut sluta se Stockholms innerstad som normen för resten av riket. Det finns ett tydligt ”annat land”. Självstyret är mycket viktigt eftersom alla lever med sina särdrag.
Man kan överväga att byta den utrangerade allmänna värnplikten till att varje vuxen medborgare, inte självklart styrd av myndighetsgränsen, fullgör minst en mandatperiod i politikens tjänst.Fler medborgare måste förstå vad kommuner och landsting uträttar. Det är numera så självklart att varje bostad är elektrifierad, varmt och kallt vatten kommer ur kranen, att vägarna är skyltade och belysta, att vi inte värdesätter offentliga nyttigheter.
Att sitta som nämndpolitiker är vanligen både svårt och otacksamt. Definitivt inte en lönsam bisyssla. Här förutsätter jag att nämndpolitikern håller fingrarna från syltburken och inte tillskansar sig egna nyttigheter på medborgarnas bekostnad.
Det är hög tid att omvärdera hela offentliga sektorn och välfärdsdebatten. Som David Lagercrantz krasst uttryckte sig på Dramaten härom veckan, det är minst 20 år sedan välfärdsskylten borde monterats ned. Vad händer om vi släpper tanken på att Sverige idag är en välfärdsnation?
Kan den insikten utgöra en god grund att släppa åsikter och kreativitet fria att flöda för att sakta forma en välfärd som medborgarna sluter upp kring? En välfärd vi tillsammans är rädda om? Kära medborgare, vad tycker DU?
Berits åsikter 